Elit SpeedwayKumla IndianernaDackarna MålillaLejonenPiraterna SpeedwayRospiggarna SKEskilstuna SmedernaVargarna SpeedwayVästervik Speedway

Speedwayskolan: Vi snackar inställningar med Pontus Aspgren

Featured Image

Det är just nu uppehåll för Smedernas lag i Bauhausligan. Förra veckan bjöd vi därför på den första delen i en speedwayskola för er fans. Då handlade det om spårval, där ingen mindre än Pontus Aspgren ställde upp som expert. Nu är det en ny vecka, vilket självklart innebär att det är dags för del två i speedwayskolan. Det är dags att lära sig om inställningar. Återigen har vi tagit ett snack med Pontus Aspgren.

Missade du första delen av speedwayskolan? Då hittar du den här.

Inställningar, setup, hojar som inte riktigt passar och förare som träffat helt rätt. När det gäller speedway är inställningar en viktig del och ett ständigt återkommande tema i intervjuer. Det är dock inte lätt för den oinvigde att förstå vad det handlar om. Vad är det till exempel förarna skruvar på där framme vid starten? Och hur stora förändringar gör man under en match? Idag tänkte vi dock börja med en lite bredare fråga än så: Vilka inställningar går det att ändra på?

– Ja, du har ju lite olika parametrar, inleder Pontus Aspgren när han ska svara på frågor kring dagens ämne.

– Dels ska du välja vilken motor du vill åka på då. Det är oftast olika karaktär på motorerna. Du väljer motor beroende på hur lång banan är och hur mycket material det är på banan. Sen väljer du vilket bakdrev du ska använda. Det varierar ganska mycket. De längsta banorna har man ganska små bakdrev på. Då körde jag kanske 53, 54 kuggar på bakdrevet. En väldigt liten bana, typ Norrköping eller i England, där kanske man körde 60 kuggar. Så det kan skilja 6 kugg på storleken på bakdrev, förklarar Pontus.

– Det har att göra med hur mycket kraft motorn får och hur snabbt bakhjulet ska spinna. På en liten bana vill du ha lite lägre hastighet in i svängen och att motorn ska få upp varv inne i svängen tidigare, jämfört med en lång bana, fortsätter Pontus.

{!A}

Såhär långt har alltså en motor med rätt karaktär valts, följt av ett passande drev. Därefter kommer justeringarna på själva motorn. Till att börja med justeras förgasaren. I en förgasare kan man byta ut det så kallade munstycket, för att välja hur blandningen mellan syre och metanol ska se ut. Den optimala blandningen mellan luft och bränsle ger mer effekt i motorn. Tyvärr påverkar vädret hur den optimala blandningen ser ut.

– Varma dagar vill man oftast ha små munstycken, för då är det mindre syre i luften. Kalla dagar vill man ha lite större munstycken, för då blir det mer syre i luften. Det är för att få ut max effekt på motorn, säger Pontus och fortsätter med nästa inställning:

– Sen har du tändningen på sidan av motorn, som kan justeras upp och ner. Då justerar du hur långt ifrån när kolven går i toppen som du får gnista. Standardtänning är 25 grader innan kolven når topp. Då kan du sänka tändningen och då kommer den närmare. Kommer den för nära hinner inte motorn förbränna all metanol och då tappar du effekt.

– Det är de grejerna vi gör. Det är bakdrev, tändning och munstycke man ändrar, sammanfattar Pontus.

Vad gör man under själva matchen? Ändrar man på alla grejer, eller bara vissa?

– Det beror på hur det går, så klart. Vinner man första heatet och det känns bra kanske man inte gör någonting. Då kanske man bara vänder däcksida, för man vill ha en ny däcksida varje heat. Går det dåligt så får man ibland hålla på och mixtra hela matchen. Man kanske till och med måste byta cykel för att den motorn man valde inte passar, svarar Pontus och förtydligar:

– Tar man en nolla första heatet kanske man ändrar en grej. Tar man en till nolla, då kanske man gör alla tre. Och nollar man där, då är man ju bortplockad. Så ja, det beror på hur matchen går.

Inför starten av ett heat är det inte ovanligt att publiken får se en förare göra en provstart, varpå en mekaniker springer fram och börjar skruva på speedwaycykeln. I dessa fall har det dock ingenting med motorinställningar att göra. Då handlar det om kopplingen och kedjan. För att hjälpa oss förstå berättar Pontus hur en provstart går till.

– Jag gjorde alltid bara provstart inför första heatet, om det kändes bra i starten i mitt första heat. Annars ville jag inte nöta på kopplingen för mycket, utan då gjorde jag bara en provstart, inleder Pontus sin förklaring.

– Men då (inför första heatet) har du tvättat cykeln och plockat ner den i delar. Så då är det första du gör att känna hur mycket klipp du har i kopplingen, om du behöver skruva ut fjädrarna, för dom ställer du manuellt. Sen kan bakkedjan förändras i hur spänd den är. Den kan sträcka sig lite grann vid första provstarten, för det blir som en rejäl smäll för hela ramen. Så då kanske man behöver släppa bakkedjan lite grann, så man har rätt justermån. Det är dom två sakerna man gör när mecken springer fram i provstarten; det är koppling och att kolla bakkedjan, förklarar Pontus.

Just kopplingen består av flera delar. Fjädrarna i kopplingen ställs som sagt in manuellt, men det är bara början. Det är även här förarnas eget justerande framme vid starten kommer in. Pontus förklarar.

– Ja precis, du ställer fjädrarna i kopplingen manuellt. Sen har vi torrkoppling med både lameller och mellanskivor i. Efter första provstarten har gjorts ökar temperaturen från utetemperaturen, till kanske 100 grader varmt. Då sväller kopplingarna och du får ett annat spel på handtaget, säger Pontus och kommer in på både själva kopplingshandtaget och hur en start går till.

– Vi har en vajer som går från handtaget ner till kopplingen, och du vill ha ett speciellt spel på handen. Det är för att när vi släpper kopplingen i starten så slirar vi på kopplingen hela vägen in i första sväng. Släpper du bara direkt flippar cykeln runt och då ligger du på rygg. Så det är egentligen bara för att du ska kunna få en bra känsla i starten, där du vet hur kopplingen ska reagera.

{!B}

Hur mycket slits en koppling under en match?

– Kopplingen slits jättemycket. Vi kör ju fem heat och sen tar man isär den. Man byter ut eller slipar lamellerna för att ha en fräsch koppling hela tiden. Den kanske bara klarar av att göra åtta starter efter tvätt, sen är den liksom slut, svarar Pontus.
Det finns flera saker förare och deras team gör för att spara på kopplingen. En av sakerna är när förarna står med speedwaycyklarna lutade åt sidan och låter bakhjulet snurra i luften, vilket bland annat går att se innan starten av heat.

– Det är för att inte kopplingen ska vara inne och bli varm. Sen kyler man ju alltid kopplingen efter heaten. Det är jätteviktigt. Så om du har dubbelheat, eller om det är nån som kraschar och du ska ut igen, då måste du fläkta på kopplingen och på motorn. Framförallt på kopplingen. Annars kan du bränna den. Blir den för varm bränner man den och då slirar den bara.

Ibland kan det bli fler omstarter under en match, vilket innebär ett stort slitage på kopplingen. Då kan man till en början få lov att skruva in de där fjädrarna på kopplingen som nämnts tidigare, för att på så sätt öka trycket på lamellerna. Blir kopplingen för sliten kan man dock få lov att byta ut lamellerna helt.

– Då får man riva kopplingen i depån och stoppa in nya lameller. Det tar kanske 3–4 minuter att byta lamellpaket, så det kan man göra. Ibland i pausen, om man har problem från start och det inte känns bra, då byter man paketet. Så har man en fräsch koppling, avslutar Pontus Aspgren.

Dela nyheten: